Bengt Mauritzson

    Tre filmmakare, Martin Midander, Mats Harrysson och Stefan Harrysson pustar ut efter tre års filmarbete. © Bengt Mauritzson

Filmpremiär är spännande,för filmmakare, filmens huvudpersoner och inte minst en dramadokumentär med titeln "Minnen som bleknar".
Redan en timme innan halv sju i torsdags kväll var det faktiskt köbildning vid Sölvesborgs filmstolthet - Scalabiografen.
Få biografer i landet  kan tävla med just Scala när det gäller atmosfär och genuin filmkänsla. Redan innan du öppnar dörren är du i filmens värld och känslan stegras under dina få steg genom foajén fram till den lilla gluggen i väggen - biljettkassan!
Även om en del besökare var inbjudna var merparten där för att nyfiket kolla vad bygdens två filmmakare, Martin Midander och Stefan Harrysson starkt uppbackade av Mats Harrysson hade kunnat få till under sina tre filmskapande år.
Tre år är en lång tid, men film tar tid och det måste få ta tid om resultatet ska bli bra - och det blev det! Applåderna efter premiären var beviset för succé!
Få dokumentärfilmer har som denna skildrat hur vår beredskap egentligen fungerade. Vi har den övergripande bilden, men när den dåtida vardagen verkligen berättas av de som var där, ja, då blir det sanning, dråplig vardagsskildring, inte utan glimt i ögonvrån.
Filmen bör vara ett ovärdeligt hjälpmedel i skolans arbete för att undvika kommande generationers historielöshet.
Film tar inte enbart tid, det är dyrt också. De tre filmmakarna har bekostat det treåriga filmarbetet ur egen ficka, vilket bör ihågkommas när annan film, många gånger onödig, kan få ekonomiskt stöd från alla tänkbara instanser.
Skulle filmmakare, som dessa tre, vänta på pengar, ja, då skulle det inte produceras mycket film och då menar jag slitsam dokumentär.
Tack för en bra historisk tillbakablick och tack för en oförglömlig filmpremiär - mitt i Sölvesborg!