Visst bryr sig människor - men hur?
Mördade Benazir Bhutto.Det sägs ofta att människor är likgiltiga inför vad som händer i världen och att det inte skulle vara bättre med intresset när det gäller närmiljön.
Jag tror att vi alla måste ompröva vår uppfattning på det här området. Människor bryr sig mer än vad vi tror. Nästan dagligen får jag bevis för detta. Däremot märks det inte i debatten. Man knyter näven i byxfickan.
Ett exempel på detta upplevde jag för någon dag sedan.
I ett samtal, som visserligen handlade om människors beteende, men långt ifrån handlade om politik, sa plötsligt en i gruppen:
- Jag blev så djävla ledsen, ja, uppgiven av nyheten om Benazir Bhuttos död att jag sedan dess inte sett en enda nyhetssändning i TV eller lyssnat på nyheter i radio!
- Jag tappade helt enkelt greppet. Jag tappade tron påmänniskan, tron på att vi alla i framtiden trots allt ska kunna leva i fred.
Mannen menade verkligen vad han berättade och jag vill tro att han är långt ifrån ensam.
Han, som så starkt hade reagerat över mordet i Pakistan, arbetar med att hjälpa utsatta människor till att få en dräglig tillvaro i vårt samhälle. Kan det vara hela förklaringen? Jag tror inte det.
Med denna upplevelse fortfarande i färskt minne kan jag inte låta bli att reflektera över människors likgiltighet inför vad som händer i vår närmiljö. Jag tänker på vad som sker i vårt eget län - Blekinge.
Varför engagerar sig inte fler i det politiskt hopplösa läget i Karlskrona? Varför reagerar inte fler över det som sker i ett nästan lika hopplöst politiskt läge i Ronneby, eller Karlshamn. Jag måste nu också lägga till Sölvesborg av förklarliga skäl.
När jag påpekar detta blir alltid svaret:
A fan - det är ingen idé. De gör ändå som de vill!!!
Men tro mig, politiker är också människor och påverkbara, fast bara något mer envisa.
Gör din röst hörd! Gör det gärna i sällskap med andra, men gör det nu! Allt för många människor reagerar på tok för sent.
Det hjälper inte att sticka huvudet i marken. Då kan du inte förändra eller påverka, men det är ändå du, som skattebetalare, som får vara med och betala misstagen.
Nyårsfirande kräver bunker!
Gammal men hederlig bunker som skyddar väl mot nutidens nyårsfirande.Jag har just krupit ut från min bunker och konstaterar att nyårsfirandet är över. Därför önskar jag nu alla överlevande vänner en god fortsättning på det nya året - 08!
Vilket år! Tänka på 08-orna ett helt år. Förr var det bokstaven A som väckte känslor. Ja, tiderna förändras verkligen, men våra vanor består.
Nej, inte alls. Våra vanor i samband med årsskiften har på bara några år förändrats högst betänkligt och då till det sämre. Jag tänker naturligtvis på skaderisken. Numera är det inte alls säkert att man ska överleva en nyårsafton. Det har inte minst årets skjutande visat.
Hela tiden har bomber och nästan granater, men väl raketer, ökat i såväl antal som styrka. Det är grannhysterin som är boven i dramat.
Grannar har haft som mål att överglänsa varandra i omfattning och styrka och givetvis kommer då någon till skada eftersom det också är brukligt att sprängmedel !! denna natt hanteras av överförfriskade personer.
Men visst - vi gör vad vi vill med våra liv. Har vi för många slantar i börsen, ja, då skjuter vi och pangar tills summan blir betydligt mer hanterbar.
Det känns skönt att åter vara ute i friska luften. Visserligen får man se upp för blindgångare ännu en tid, men våren är ju snart här.
Om någon dag ska jag återkomma. Jag ska då besvara flera frågor jag fått på senare tid. Frågan är densamma och jag har nu nästan bestämt vad jag ska svara - nämligen ja eller nej.
God fortsättning! Titta gärna på Ronnebyrevyn "På tapeten". Bara fåtal platser kvar.
Dunderkonsert i Karlskrona!!
Tomten funderar på att kanske undvika Karlskrona denna jul!Karlskrona har problem! Karlskrona har för få hotellrum, ja, enkelrum! Däremot har man för många hotell!!
Förvirrande?? Ja, för oss som inte bor i denna "lotterikommun". Jag menar, att varje beslut som måste tas är en enda stor lotteridragning.
Nu ska ett nytt hotell byggas på den s.k. gasverkstomten och givetvis blir det bråk om även detta.
Motståndsrörelsen har redan samlat sina trupper.
Klart är nu (och jag är först med nyheten) att det i januari kommer att arrangeras en dunderkonsert på stortorget som protest mot beslutet att bygga ett hotell.
Konserten har fått ett namn också - "Hotel from hell".
Det blir en lunchkonsert med ärtsoppa och punch!!
Varför inte åka in till Karlskrona just den dagen i januari och få gratis lunch och så lite bråkig underhållning på köpet. Det är roligt med kommuner där man aldrig kan förutsäga vad som ska ske.
Jag som lyckligtvis tillhör Ronneby kommun ?! önskar er alla en lugn och fröjdefull Jul.
Tack för alla hälsningar.
Kram!!!
Kulturpristagare i Ronneby orsakar politikerbråk i Växjö!
Mats Harrysson håller tacktal i fullmäktiges talarstol. Foto: Bengt M
I Ronneby fick Mats Harrysson nyligen kommunens kulturpris. I Växjö vill kommunen slänga ut honom och hans företag, Arkimedes från de lokaler han hyrt sedan 20 år tillbaka. Lokalerna är byggda för TV-produktion och bl.a. bedriver universitetet utbildning i just dessa lokaler hos Mats Harrysson.
Nuvarande kommunalrådet, moderaten Bo Frank vill till varje pris själv flytta in i dessa lokaler som kommer att kosta miljoner att förändra. Enbart saneringen av alla kablar i huset drar betydande kostnader.
Det har inte sagts rent ut, men tjänstemän i kommunen, som anser Franks idéer lätt bisarra, har låtit påskina att det är Bo Frank själv som vill göra anspråk på lokalerna för att där inrätta sitt nya tjänsterum. Läget är nämligen ett av de bästa i Växjö centrum.
Mats Harrysson skulle, om flytten genomdrivs, åsamkas flyttkostnader i miljonklassen. Inte heller finns det andra lämpliga lokaler i Växjö för just tv-produktion.
Nu har det emellertid blåst upp till politisk strid. Förre kommunstyrelseordföranden Carl-Olof Bengtsson, s reagerar nu på kommunägda Vöfabs hantering av mediaföretaget Arkimedes tvångsflytt.
Bengtsson ställer i en interpellation fyra frågor: vem eller vilka har tagit besluten om avflyttningen?
Hur har samrådet med företaget skett? Vad händer nu och pågår försök att hjälpa företaget? Vilka eventuella kostnader kan en flytt innebära?
I Ronneby, när kulturpriset delades ut till Mats Harrysson och Arkimedes, passade naturligtvis kommunstyrelsens ordförande där, JanAnders Palmqvist på att hälsa Mats välkommen till sin hemmakommun.
Mats funderar...
Festligt i Ronneby fullmäktige när Mats fick kulturpris!
Foto: Bengt M ©Det var festligt värre och avspänt när Mats Harrysson fick motta Ronneby kommuns kulturpris på torsdagskvällen.
Fr.v. Kommunalrådet, Jan-Anders Palmqvist som passade på att ge Mats ytterligare filmuppslag, Nils-Ingmar Thorell, Fullmäktiges ordförande som kvällen till ära hade iklätt sig tomteluva (han önskade fullmäktiges ledamöter God Jul och Gott Nytt År) och pristagaren Mats Harrysson som kom med en hel binge egenproducerade filmer som han överlämnade till Ronneby kommun.
Mats var rörd när han intog talarstolen för ett kortare tacktal.
- Ronneby är min hemkommun. Så har det alltid känts, intygade Mats.
Måste säga att Nils-Ingmar, han klär ju även i rött! Eller hur?
Perrellis krympande bröst riksmedias största nyhet!
I dag har riksmedia en svår och torr dag. Med andra ord - nyhetstorka råder och då slår t.ex. Expressen till med de här två rubrikerna som nu har toppat nätsidan flera timmar:
" Det blir en grön jul!"
" Perrellis bröst krymper
från E- till B-kupa!!"
Hur många är ni på Expressen? Har ni inlett julfirandet redan? Eller har hela gänget tagit semester? Eller sitter ni alla och läser alla trevliga bloggar? Bloggarna, som ni alltid kastar skit på, men som innehållsmässigt slår er med hästlängder...
Därför tänker jag också köra med lite lätt underhållning. Jag har i dag fått en riktigt rolig och dramatisk rapport från min vän och rapportör i Växjö.
Håll till godo:
Se hur det kan gå om man shoppar på IKEA.
En ung nygift kvinna hade varit och inhandlat en garderob på IKEA. När hon kom hem började hon att montera upp den. Utanför hennes fönster fanns en busshållplats.
Precis när hon var klar med garderoben körde bussen förbi och garderoben föll ihop. Hon kliade sig lite i huvudet och monterade sedan upp den igen. Strax därpå kom nästa buss, och garderoben föll ihop som ett korthus.
Hon ringde då till IKEA och talade om vad som hänt. De lovade att skicka dit en kille som kunde fixa det.
Montören kom strax dit och fick ihop garderoben. Men precis när den var färdigmonterad igen så kom bussen och garderoben föll ihop.
När han för andra gången fått ihop garderoben gick han in och ställde sig i garderoben för att se vad det var som egentligen hände. Just då kom kvinnans make hem.
Han var nyfiken på hur garderoben såg ut som hans fru hade inhandlat och stegade in i rummet där garderoben stod.
När han beundrat den öppnade han garderobsdörren för att se hur den såg ut innanför.
Maken och montören tittade ett ögonblick på varandra och sedan sa montören:
"Du tror väl inte mig, men jag står faktiskt här och väntar på bussen."
SVT i snålblåsten
I stadshuset pågick festen för fullt, men i Rapport tvingades en blåfrusen reporter stå på kajkanten och berätta med fladdrande manus vad gästerna där inne i blå hallen just då käkade.
Långt bakom reportern kunde man i mörkret ana det pampiga stadshuset. Sveriges Television som under alla år haft monopol på just sändningarna från nobelfestligheterna, ja, dom blev inte insläppta detta år.
SVT fick se sig blåsta av reklamkanalen TV 4 som betalat precis de pengar som Nobelstiftelsen krävt men som SVT inte hade råd att hala upp.
I TV 4 kunde vi dock bevittna att SVT:s vd, Eva Hamilton ändå hade fått en sittplats bland det fina folket liksom 4:ans vd.
TV 4 körde reklamfritt, påstod man, men det var ändå landets två flaggskepp, Ericsson och Volvo som betalade kalaset som i just TV 4 pågick hela dagen.
En sådan satsning mäktar SVT inte med i dag. Beklagligt? Kanske, men konkurrens är bra och det är extra bra att vi nu äntligen slipper monopol-tv. Monopol gynnar ingen, men visst var det en milstolpe att tvingas se SVT nu vara placerat i kylan och snålblåsten.
Dubbelbok minnesrik julklapp i Bräkne-Hoby
Det är många som 2007 haft anledning att uppmärksamma den livslust och skaparglädje som fortsätter att prägla hobybygden. Arbetet kan sammanfattas med ett ord - samverkan!
Först blev det pris och uppmärksamhet när bygden utsågs till bästa utvecklingsgrupp i Blekinge, vilket nu senast ledde fram till "årets främsta lokala utvecklingsgrupp" för riket som helhet!
Nu har projekten prisats och då kan det vara lockande att slå sig till ro och leva på uppnådda meriter, men så sker inte i Bräkne-Hoby.
Där har nu framgångarna istället resulterat i ett än mäktigare arbete. Ett ideellt arbete som måste ses som en av nutidens största kulturgärningar i landskapet Blekinge!
Det är Bräkne-Hoby Samhälls- och Hembygdsförening med Klas Wennerberg i spetsen som nu, lagom inför julen och årsskiftet, presenterar en dubbelbok. En raritet som bör bli allas dyrgrip eftersom den omfattar berättelser från hobybygden i gången tid, men som i högsta grad också skildrar det som i dag sker genom arbetet i - " Bygd i samverkan i Bräkne-Hoby", vilket bl.a. har resulterat i Bräkneleden - Bräkneåns dalgång!
Det är fjärde utgåvan av boken "Hobybygden" som i år har blivit till en dubbelbok. Hembygdsföreningen gav ut sin första bok 1995, vilken fick efterföljare såväl 1999 som 2003.
En kulturgärning i sig som resulterade i att Hembygdsföreningen har tilldelats Ronneby kommuns kulturpris, vilket i år tilldelas filmaren Mats Harrysson som också ingår i det unika dalgångsprojektet.
I första delen av boken ger professor Roland Gustavsson en utförlig och levande förklaring till sin redan uppmärksammade jämförelse i mötet mellan det skandinaviska (Bräkneåns dalgång) och det mellaneuropeiska landskapet.
Dramatisk läsning bjuds det också av June Rydgren som berättar historien om den unga kontorsflickan från Röans stenbrott som avslöjade Sveriges genom tiderna kusligaste barnamordshärva.
Den här boken ger flera hisnande resor tillbaka i tiden och inte minst fick barnet i mig en smakupplevelse (!) och doft av gamla tiders jul, nämligen när drickaköraren Elof kom med den gröna lilla lastbilen fylld med drickakärl. Drickat som ofta, vid just jultid, inte var riktigt färdigjäst utan skulle stå till sig några dagar. Berättelsen handlar om Hoby Bryggeri och är skriven av Barbro Nyström.
Andra delen av årets Hobybygd kan ses som en handbok för Bräkneleden som innehåller kartor med markeringar för alla informationstavlor utmed cykelleden. En guide helt enkelt som på ett generöst sätt också tolkar natur och kultur i detta spännande, innehållsrika och 40 km. långa snitt av Blekinge.
När "Hobybygd" om några dagar finns till försäljning finns det således en dubbel anledning att införskaffa densamma.
Efter att ha fått ta del av tidigare skrifter och nu denna dubbelbok är jag för egen del stolt över att ha mina egna rötter just i hobybygden på såväl min mor som fars sida.
I nästa vecka ( 50 ) finns årets dubbelbok till försäljning.
Ronnebygrabbar har huvudrollen i köttfusket!
Datummärkt köttfärs!Det var två ICA-ägare i Haninge, uppväxta och skolade i Ronneby, som spelade den starkt tvivelaktiga huvudrollen när Josefsson med kolleger och dold kamera avslöjade köttfusket i "Uppdrag Granskning" i går kväll.
Mikael Gadd och Mikael Andersson driver i dag sveriges i särklass största ICA-butik och den tillsammans med ytterligare tre ICA-butiker har nu avslöjats med att märka om redan utgången köttfärs.
Ska detta grova tilltag då ses som en isolerad händelse förlagd till Stockholm med omnejd? Naturligtvis måste den frågan besvaras med ett rungande nej!
Jag kunde ha förstått och misstänkt att små butiker med liten omsättning skulle kunna lockas att märka om osålt kött, men när sveriges största ICA-butik har satt ommärkningen i system, ja, då är fusket utbrett.
Hur reagerar då övriga massmedia i Sverige när "Uppdrag Granskning" ännu en gång tvingats göra grovjobbet?
Jo, på sin höjd åker en lokal journalist ut och ställer frågan till ICA-handlaren:
- Märker du om kött på det sätt som vi fick se i reportaget?
Handlaren svarar innan reportern hunnit ställa frågan färdigt:
- Nej, aldrig!
Tack, säger reportern och åker hem till redaktionen. Nöjd med svaret och att ytterligare en arbetsdag börjar närmar sig slutet.
Inga följdfrågor. Inget eget "grävande". Det låter man SVT och "Uppdrag Granskning" sköta. Lugnast och bekvämast så.
Vi svenskar är också några riktiga geléfigurer.
- Fy attan, sa vi i går kväll. Några var säkert tvungna att uppsöka toa för ett eller annat uppkast, men sedan?
Ja, i morgon är en ny dag och säkert gör de inte så i den butik där jag handlar.
Vi säger aldrig till på skarpen. Vi måste vara världens mest inskränkta och godtrognaste konsumenter som vandrar på detta jordklot. Vi handlar och betalar och med det låter vi oss nöja. Även prisökningar till trots.
Köttet, som hamnade på golvet och därefter i kyldisken, var säkert bara en olyckshändelse. Det har säkert aldrig tidigare inträffat.
Håller du med??
Kulturpriset till Mats Harrysson i hans "hemmakommun" Ronneby!
Det var så det började. Då fanns det inte video! Här är det en orienteringsfilm som spelas in i Värmlandsskogarna.
För en stund sedan blev det klart (ca. 14.30) att Mats Harrysson, född och uppvuxen i brukssamhället Kallinge har tilldelats årets kulturpris i Ronneby.
Han berättade att kommunalrådet Jan-Anders Palmkvist precis ringt och gratulerat. Prisutdelning sker 13.12.
Naturligtvis en glad nyhet för Mats, men också för många av oss vänner till honom som har följt hans arbete med filmkameran genom åren.
Han började tidigt att fotografera. Det var hans lärare Wirfelt i Kallingeskolan som fick Mats att tända på natur och fotografering. Sedemera blev det en grå 8 mm-meters som bl.a. blev redskapet när Mats plötsligt började regissera teknikträningsfilmer för orienterare.
Längre fram, när han hunnit passera stadiet ljudtekniker, först på Sveriges Radio sedan SVT, blev det filmer åt bl.a. Svenska Orienteringsförbundet och Silva (kompasstillverkarna).
Ronneby, hans hemkommun, har han dokumenterat, vilket har blivit till åtskilliga filmer från bl.a. Ronnebys jubileumsår - 600 år 1987. Hela årets verksamheter har han fäst på videoband och han har nu planer på att återkomma med historiska bilder när det snart stundar 25-årsjubileum, alltså om fem år.
Nu senast är det hans två filmer utmed Bräkneån som har blivit mest uppmärksammade. Åns betydelse har genom åren starkt förändrats. Detta och människornas förändrade livssituation utmed just Bräkneån är vad Mats Harrysson dokumenterat i två filmer. Den första har visats i SVT.
När han nu uppmärksammas med årets kulturpris i Ronneby kan vi bara hoppas att han ska få kraft att även färdigställa en tredje film om människorna utmed Bräkneån.
Benämningen kulturgärning har i detta fall sin rättmätiga och oomtvistade användning och denna gång har politikerna gjort ett gott val.
Mats har sedan tidigt 80-tal med egna medel och kraft följt händelseutvecklingen utmed Bräkneån och filmerna har på ett rakt och finstämt sätt givit en bred publik inblick i hur människorna kring ån har förändrat sina livsvillkor.
Grattis Mats, som i sin ungdom också var såväl orienterare som fotbollsspelare (Kallinge SK) och friidrottare. En av länets snabbaste på 100 meter, på den tiden, vill jag tillägga. I orientering skolades han naturligtvis i Skogsvandrarna med egen klubbstuga intill Sänksjön.
Mats startade sydost-TV i Växjö och driver i dag företaget Arkimedes, Film-Bild-Video i just Växjö. Han har sommarhus intill Bräkneån i Dönhult, så klart!
Jag tror att Mats tar en extra biff i kväll och antagligen något gott drickbart till det.
I fjol var han nominerad till kulturpriset i Växjö, men då kom en känd musiker före.Tur att hans hemmakommun hann före.
" Ska nya röster sjunga..."
Hur långt är ett människoliv?
Allt oftare kan det bli mer än 100 år, i andra fall slutar livet när det precis hade börjat. Vi har inget exakt svar på frågan. Vi är alla olika, olika som individer och våra liv också olika långa.
Vännen "Kicki" fick leva lite mer än 66 år! Cancern satte stopp för hennes livslust och i fredags kväll hade vi, ett 90-tal vänner, en stämningsfull stund för att minnas och ta farväl av just "Kicki".
Hon hade själv, i livets slutskede, bestämt hur den här "träffen under lättsamma former" skulle tillgå.
Vi samlades i Magasinet, i den lokal jag som liten grabb handlade foder till kaninerna, nu sedan länge en omtyckt samlingspunkt för bla. musikarrangemang. På innegården till detta magasin har "Kicki" under många år njutit jazz av många svenska storheter. "Kicki" tillhörde under många år den yttersta arrangörsstaben av Hoffmans jazzfestival.
Hon var också revymamma av rang. Missade aldrig en föreställning och var också i dessa sammanhang lika slitstark och ambitiös.
Fredagskvällen blev "Kickis" farväl av alla sina vänner och jag måste tillstå att hon lyckades nå ända in i våra innersta skrymslen.
Hon fanns med oss i form av ett livslångt bildspel och hennes val av musik och texter fick oss alla att tänka på just livets gång...
Bl.a. med musik och text av Mikael Wiehe "Ska nya röster sjunga" 1988 nu tolkad på skiva av Monica Zetterlund.
Vår himmel har begåvats med ännu en stjärna, för det var just så du själv såg på det som väntade "Kicki".
En enda sak är säker
och det är livets gång
att allting vänder åter
att allting börjar om
och fastän våra röster
ska mattas och förstummas
ska nya röster sjunga
ska nya röster sjunga
När vi har blivit gamla
och vårt hår har blivit grått
när livet börjar mörkna
och dagarna har gått
när våra kroppar kroknar
och våra steg blir tunga
ska nya röster sjunga
ska nya...
Betraktare från trakten betraktas i Ronneby
Ronneby Konstförenings ordförande Fredrik von Platen (iklädd plastpåse) välkomnar konstnärerna Set Söderholm, Signar N Bengtsson, Lars Bergström och Maria Lundström.
Alla är vi olika, olika är vi naturligtvis också som betraktare. Konstnärer utgör inget undantag, vilket är hela poängen med just konstnärsskapet. Ta därför en tur till Kulturcentrum i Ronneby och koppla av en stund innan julen helt tar över våra liv. Regn och rusk ska det bli hela helgen så varför inte få tak över huvudet i en härlig genuin miljö.
Betrakta betraktarna från trakten och njut av tecknat, målningar, stengods, olja på duk och inte minst Ernie Lindgrens verk i papper.
Trevlig helg!
Nästan naket i Ronneby...
Hiva stång har jag hört talas om och sett. Foto: www.idrottsforum.orgKrogarna i Ronneby har problem.
Eller är det bevis på att kommunen nu har begåvats med en ny generation krögare som är mer kreativa än sina föregångare?
Hur som helst - det nya magiska i Ronneby är stångdans!?! En kommun, så svältfödd på nya kittlande initiativ att tom. ett antal nya rondellbyggen fram till nu har varit det mest upphetsande.
Därför är det lätt att förstå de lokala redaktörernas intresse för just det nya - alltså stångdans.
En av tidningarna var tom. på plats, trots att stången bestegs först kring midnatt och rubiken blev:
"Nästan naket på nattklubbens stångdans".
I texten hette det sedan: " det blev kanske lite väl mycket naket", vilket senare i artikeln förklaras med att det tydligen blev ett missförstånd (!) mellan bokaren och oss, uppgav krögaren.
Jag kan bara inte låta bli att citera en del av referatet:
" En välsvarvad tjej med silikontuttar fick vargflocken att flämta efter luft"
" Iklädd tomteluva kröp hon på scengolvet i ormliknande rörelser".
" Stringtrosa och en något hög svansföring spädde på det öronbedövande jublet från flocken".
Krögaren är att gratulera. Fullsatt, dessutom ett fullödigt "referat" i tidningen likt ett idrottsreferat!
Nu frågar jag: vart tog stången vägen? Måste det inte finnas en stång för att det ska kunna bli just stångdans? Tjejen fick ju hålla till på det smutsiga golvet. Rena städuppdraget som nu är avdragsgillt. Kreativt tänk igen av krögaren.
Stångdans är säkert kul, men måste vara oerhört svårt. Stången kan ju vara jäkligt hal. Dessutom är den säkert lodrät.
Tidigare har jag bara studerat stora starka män som "hivat stång" och "lyft stång". Naturligtvis behärskar även brandmännen sin stång, men de gör det lätt för sig. De glider ju bara utför och så är de fullt påklädda!
Men dans på stång, utan kläder, det måste bränna oerhört. Eller hur?
Stången kanske är smörjd, men då blir det näst intill omöjligt att komma upp. Kanske därför tjejen fick hålla till på golvet.
Ronneby är på gång. Nej, Ronneby är på stång!
Alla är vi lurade - men ingen reagerar!
Köks-tv eller microvågsugn? Saknar betydelse - om sju år är det ändå finito.
Ännu en gång är vi lurade. Varenda en i detta avlånga land. Norrmännen är snart blåa i ansiktet och har uppenbara problem att andas. De har skrattat oupphörligt ända sedan vi i Sverige släckte ner det sista av det svenska analoga tv-nätet - naturligtvis Blekinge och Skåne!
Sverige har valt en digital TV-teknik som redan -när den nu har tagits i bruk - är föråldrad!!
Ja, det är sant. Ekot ropade ut nyheten i söndags och hade det inte varit strax före jul hade jag trott på ett slags aprilskämt.
De digitala tv-boxar, som vi alla precis har inhandlat, ja, de är redan föråldrade! Om sju år kan vi kasta dem på sophögen, förlåt återvinningshögen.
Men inte en enda svensk, vad jag har förstått, har ännu reagerat. Är vi redan så totalt förblindade av julens inköp av GPS och platt-tv att vi inte har förstått. Eller har alla bara förträngt.
Terracom, detta statliga företag som ombesörjer radio och tv-sändningarna har kommit på detta nu och det vill de att vi ska gå på!! Aldrig i livet! Terracom har helt enkelt lurat oss alla, väljare och inte minst flertalet politiker.
Norrmännen skrattar och skrattar och vi försöker glömma, därav att ingen enda har reagerat.
Just norrmännen valde det enda raka, den nyaste digitala tekniken med bl.a. HD!
Nästa besked blir väl att vi måste byta alla våra nyligen inhandlade platt-tv. Men visst - hjulen ska ju rulla, och vi blunda!!
Teaterspöket förföljer RonnebyRevyn!
I väntan på manusläsning.
Det mesta som händer i Ronneby just nu händer på Gamla Teatern precis intill senaste rondellen i rondellernas stad.
Naturligtvis är du nyfiken och då ska du nu likt en oljad blixt också kolla in RonnebyRevyns egen blogg :
blogg.ronnebyrevyn.se
Där kan du följa revyns spännande tillväxt. Från första utslängda gipsskivan till att sista skruven har gängats på plats i det ruskigt stora scenbygget.
Just nu mäts vinklar och vrår och på scenen samsas nu såväl ensembel som scenbyggare. För att inte tala om det gamla teaterspöket som tycks härska i köket.
Vad finns det i de blå muggarna i väntan på manusläsning? Du kan ju gissa ett par gånger!
Jag kan berätta en hemlighet - dansarna har fått en egen danslokal med speglar och allt. Fint och proffsigt ska det vara, men så är det också proffset Sara Lundgren som just nu finslipar stegen, men naturligtvis på en synnerligen hemlig plats.
Revy är roligt, spännande, överraskande och alltid mer realistisk än vad verkligheten ter sig.
Högkonjunktur - ändå inte arbete åt alla!
Marknaden ropar efter arbetskraft och hjulen rullar snabbare än på många år. Vi upplever just nu högkonjunktur, vilket inte märks på Stockholmsbörsen för stunden.
Det finns också en grupp människor, en allt för stor grupp, som vägras lyckan att få ta del av det positiva på arbetsmarknaden.
Det handlar om 1 miljon här i Sverige mellan 19 och 64 år som har någon form av funktionshinder. Merparten av dessa, oavsett utbildning, har ännu inte känt av högkonjunkturen.
Varför? Det frågar nu HSO Blekinge och DHR Blekinge som under onsdagen (21.11) i Ronneby genomförde en konferens med titeln - " Arbete åt alla - men hur?"
Sammankomsten var finalen på ett projekt som genomförts av HSO Blekinge - "Agenda 22 företag Blekinge" och en liknande kampanj genomförd av DHR Blekinge - "Påverka vardagen".
På plats fanns landstings- och kommunpolitiker, personal från Länsarbetsnämnden, TCO, Samhall och ESF Skåne/Blekinge.
Vem tar då ansvar för personer med funktionshinder? Samhall till viss del, men i övrigt är det nästan totalt ointresse. I varje fall när det gäller landsting och kommuner. Bäst på området är de små företagen!!
Jag fungerade som moderator under dagen och en hel del av det som framkom gjorde mig förtvivlad.
Inte ens när produktionen går på fullvarv får dessa personer en chans och möjlighet och som en deltagare sa:
- När det är högkonjunktur hinner ingen ägna sig åt problem som funktionshinder och när det är lågkonjunktur, ja, då måste all kraft ägnas åt att skaffa sysselsättning!?
Det mest positiva kom från Gotland! Ett projekt har genomförts där med arbetsnamnet - " Gotland utan hinder". Fredrik Ahlkvist heter mannen bakom projektet - blind och redan innan projektet startade led han av utmattningsdepression!!
Åter igen är det gräsklippning åt fotbollsklubbar som väntar alla de utstötta. Sådant går under beteckningen - "samhällsnyttig verksamhet" och det är det regeringen tänker erbjuda, men först nästa år.
Okända radiokändisar i Blekinge söker jobb!
Båda tidningarna kommer ihåg vad Sydöstrans tidigare redaktionschef heter, nämligen Anna Börje och de kommer faktiskt också ihåg att Leila Rudelius har ett förflutet på den lokala radion i Blekinge.
Däremot har de totalt missat en nu fortfarande i högsta grad aktiv på Radio Blekinge, nämligen Fredrik Persson med hemort Sölvesborg. De har också missat en annan "radiokändis", nämligen Mia Thran, bosatt i Karlskrona.
Mia Thran har efter radiotiden varit kommunanställd på info i Ronneby kommun och har nu senast varit aktiv i Kalmar.
Att tidigare radiomedarbetare vill bli informatörer är inget konstigt, däremot är det en överraskning att Fredrik Persson nu längtar bort från radion. Orsaken kan vara pendlingsavståndet Sölvesborg- Karlskrona. Tidigare var han en av de populära och slitstarka rösterna på redaktionen i Karlshamn, men den redaktionen är numera nerlagd.
Skulle Fredrik få jobbet, som de alla nu söker, nämligen informationschef i Karlshamns kommun, ja, då infinner sig snabbt historielösheten även på den lokala radion.
Fullsatt filmpremiär i Sölvesborg - och succé!
Tre filmmakare, Martin Midander, Mats Harrysson och Stefan Harrysson pustar ut efter tre års filmarbete. © Bengt MauritzsonFilmpremiär är spännande,för filmmakare, filmens huvudpersoner och inte minst en dramadokumentär med titeln "Minnen som bleknar".
Redan en timme innan halv sju i torsdags kväll var det faktiskt köbildning vid Sölvesborgs filmstolthet - Scalabiografen.
Få biografer i landet kan tävla med just Scala när det gäller atmosfär och genuin filmkänsla. Redan innan du öppnar dörren är du i filmens värld och känslan stegras under dina få steg genom foajén fram till den lilla gluggen i väggen - biljettkassan!
Även om en del besökare var inbjudna var merparten där för att nyfiket kolla vad bygdens två filmmakare, Martin Midander och Stefan Harrysson starkt uppbackade av Mats Harrysson hade kunnat få till under sina tre filmskapande år.
Tre år är en lång tid, men film tar tid och det måste få ta tid om resultatet ska bli bra - och det blev det! Applåderna efter premiären var beviset för succé!
Få dokumentärfilmer har som denna skildrat hur vår beredskap egentligen fungerade. Vi har den övergripande bilden, men när den dåtida vardagen verkligen berättas av de som var där, ja, då blir det sanning, dråplig vardagsskildring, inte utan glimt i ögonvrån.
Filmen bör vara ett ovärdeligt hjälpmedel i skolans arbete för att undvika kommande generationers historielöshet.
Film tar inte enbart tid, det är dyrt också. De tre filmmakarna har bekostat det treåriga filmarbetet ur egen ficka, vilket bör ihågkommas när annan film, många gånger onödig, kan få ekonomiskt stöd från alla tänkbara instanser.
Skulle filmmakare, som dessa tre, vänta på pengar, ja, då skulle det inte produceras mycket film och då menar jag slitsam dokumentär.
Tack för en bra historisk tillbakablick och tack för en oförglömlig filmpremiär - mitt i Sölvesborg!
Snökaos i Skåne!!
Min rapportör har just inkommit med nedanstående reserapport. Och jag som ska till Sölvesborg i kväll. Jag chansar!
Befria Karön - rädda Ronneby!
Han vill utveckla en av ronnebys många naturpärlor, nämligen Karön. Han har också idéer kring det sjönära fastlandet Ekenäs, beläget mitt emot Karön.
Finansmannen heter Anders Althin och han vill bl.a. satsa på en ny konferensanläggning. Den vill han uppföra på västra sidan av ön intill nuvarande stugby.
Stugbyn ska få en ansiktslyftning, likaså restaurangen på ön. Söder om ön vill han bygga ett kallbadhus. På fastlandet (Ekenäs) finns det planer på att uppföra en större båtmarina.
Ja, uppräkningen av lovvärda satsningar kan fortsätta en bra bit till, men jag stannar där.
Vill i stället berätta hur glad jag och säkert många andra i Ronneby blev när vi genom lokaltidningarna fick ta del av de offensiva idéerna.
Glädjen grumlades dock snabbt när vi kunde läsa vad kommunalrådet Jan-Anders Palmqvist (s) hade att säga direkt efter sitt möte med Anders Althin:-
- Innehållet som sådant vill jag inte kommentera, men jag har redan bestämt att - sälja ska vi inte!!
Dessutom gör han klart att ärendet måste dras i långbänk. Obs. min tolkning, när han säger att många instanser inom kommunen måste diskutera.
Jag vet att du Jan-Anders, om du läser detta, blir urförbannad när jag fäller följande påstående:
Hade detta erbjudande kommit på din föregångares tid (Roland Andersson) hade affären redan varit i hamn!!
Vi är många i Ronneby som nu vädjar till dig Jan-Anders Palmqvist och även naturligtvis folkpartiet, som du samregerar med, inte drar detta ärende i långbänken så att även det utmynnar i intet.
Vi i Ronneby har inte råd att tacka nej till detta framtidsinitiativ.
Med andra ord: kom loss! Släpp ut all unken luft! Tänk framåt! Tänk modernt! Titta inte i backspegeln! Låt inte arrendatorn på Ronneby brunn (även om kommunala bolaget ABRI äger lokalerna) stoppa utvecklingen en gång till!
Befria Karön och rädda skola, barnomsorg och åldringsvård! Rädda Ronneby!